Barnhemmet
Dofterna som mötte oss när vi klev in i den stora byggnaden var, målarfärg, rengöringsmedel och rökelser. Det var nästan så att man kunde ta på spänningen och förväntningarna, speciellt från barnen. De hade tränat i två veckor på uppträdandet. Så fort vi hade givit klartecken att vi kom satte de i gång och träna.
När vi kom in i matsalen där föreställningen skulle hållas och jag upplevde allt det vi har berättat blev man skakig i kroppen och gråt färdig av all den värme och kärlek som mötte oss. Men, när jag tänkte på hur pirrigt det nu var för barnen så var min nervositet ingenting.
Den äldre mannen som tog emot oss med föreståndaren visste vi inte först vem det var. När vi efter showen fick en chans att fråga och det visade sig att han var spindeln i nätet för alla barnhem. Blev det en stor glädje för oss, vi träffade kärnan direkt.
Han har ansvaret för totalt 130 barnhem och 5000 barn i Litauen. Han arbetar på högsta nivån med politiker osv. och har ett jätte stort jobb med att hela tiden föra barnens talan och rätt och kämpa för att få pengar till sina enheter. Detta är en fantastisk man.
Jag var mycket analyserande för att läsa in och känna in hur barnen var mot och med honom. Jag tänkte att han kan spela ett spel för mig men barnen visar det äkta.
Men att se den enorma kärlek och värme barnen i olika åldrar hade mot honom fick mig att slappna av och följa med i kärleken och värmen.
Vi gick runt i huset på de olika våningarna och fick se hur de olika familjerna bodde. För det var precis så det var att varje våning var en familj med olika många barn och personal men i ungefär samma ålder på barnen. Där hade man sina sängar kök, lek och tv rum samt tvättmaskin och toa och duch. Maten tillagades i ett stort kök längst ner i huset och levererades upp till varje våning.
Detta barnhem som ligger i byn VIESVILE (regionen Jurbarkas) bor i dag 65 barn
